Svensk Fotboll

Vill SvFF inte att barn ska tävla?

Varför är det tabellfritt upp till 13 år? Varför finns en retreatlinje i vissa spelformer? Varför rekommenderas barn att multiidrotta så länge som möjligt? Kort sagt, varför ser svensk barn- och ungdomsfotboll ut som den gör? Diskussionerna kring hur fotbollen är utformad engagerar många. För att bringa klarhet i en del myter, rykten och osanningar tar podden denna gång SvFF:s utvecklings- och utbildningschef Per Widén på pulsen. 

Så stoppar ni skriket från sidlinjen!

Under de senaste åren har träningar och matcher spelats publikfria. Något som många spelare och domare menar bidrog till en positiv matchmiljö. Nu är publiken och föräldrarna tillbaka. Hur kan vi upprätthålla och skapa en sundare stämning inom barn- och ungdomsfotbollen?

Ramin Kiani är tränarutbildare på SvFF. Här ger han tips och råd till ledare att ta till för att motverka uppjagade vuxna och minska anspänningen hos de unga spelarna. Han pratar också om att matchmiljön är ett prioriterat område i den nya tränarutbildningen, som snart lanseras.

På premiär med barnveteranerna

Några har aldrig tidigare spelat i ett lag. Andra har slutat i förtid. Till Värmdö IF:s veteranlag för barn är alla som inte har hittat sin plats i andra föreningar välkomna.

Från en handfull spelare har gruppen på kort tid vuxit till över 50 barn. Vi var med på lagets historiska första match en solig aprildag för att höra med tränare Christer Alsiö och två av spelarna om varför veteranlag för barn behövs.

Så lyfter du spelare med NPF-diagnoser!

De finns i alla lag, spelarna med NPF-diagnos. Med rätt förutsättningar och ledarskap kan de här individerna få en fantastisk relation till idrotten. För när spelare med NPF-diagnos fastnar för något, vilket många gör, kan de bli hyperfokuserade, uppvisa stort mod och lägga ner en energi som andra inte klarar av. 

Ändå hamnar NPF-barn ofta utanför och lämnar sina lag tidigare än jämnåriga. 

Vi pratar med Jonathan Magnusson i BK Häcken, som startat ett lag för barn med NPF-diagnos. Eric Donell från Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med NPF-diagnos, berättar hur ledare kan göra för att skapa rätt förutsättningar för spelare med NPF.

Det här är den andra delen i vår serie om barn som sticker ut i idrotten.

Så gör du med lagets talang!

Alla lag har en eller ett par spelare som sticker ut från mängden. Ni vet, de där som kommit lite längre än övriga i laget. 

De gör flest mål, orkar springa längst, har bäst teknik eller den mest utvecklade spelförståelse. 

Men hur ger man talangerna möjlighet att växa och utvecklas i den egna gruppen? Eller bör "stjärnorna" byta till mer ambitiösa lag, där de ges bättre förutsättningar att förädla sina färdigheter?

Anneli Norén är nationell fotbollsutbildare på SvFF. Hon har tränat flera av de spelare som idag finns på landslagsnivå. Här ger hon sin syn på hur du som breddlagstränare kan ge talangerna bästa förutsättningar att utvecklas och dessutom få övriga i laget att växa.

– Det här är första delen av en temaserie om spelarna som sticker ut. Del 1 - Talangerna

Var fjärde idrottande barn kränks!

Mer än var fjärde barn har upplevt kräkningar inom idrotten. Och det är mer förekommande inom lagidrott.. 

Det visar en färsk rapport som Friends tagit fram. I den framkommer också att många barn väljer att inte berätta om kränkningen, vare sig för sin ledare eller annan vuxen.

Vanligast är att bli kränkt av en lagkamrat och det handlar ofta om prestationer Att man får höra att man är för dålig, för långsam eller inte räcker till. 

Varför är det så? Maria Persson på Friends menar att idrottsledare alltid måste agera när kränkningar sker, men barnen som utsätts tycker att vuxenvärlden ofta väljer att inte ta tag i problemet när de väl berättar.

Så ser en perfekt träning ut

Finns den perfekta träningen? Hur stor del färdighetsövningar ska kan den innehålla, och hur stor del ska vara spelövningar? Anders Bengtsson är tränarutbildare på SvFF. Han menar att spelövningar alltid ska prioriteras före färdighetsövningar – eftersom det är i spelet man tränar alla de bitar som behövs för att bli en bättre fotbollsspelare. Dessutom bjuder han på tips om hur du bäst använder dig av konerna.

Så lyfter Skåne sina föräldratränare

Spegling och stöttning. Så kallas metoden som Skåne anammar för att lyfta kompetensen hos distriktets bredd- och föräldratränare. Varje år har Skåneboll direktkontakt med cirka 400 tränare som via besök av mer erfarna kollegor får direkt stöttning på plats i den egna träningsmiljön. Syftet är glasklart; att höja nivån på föreningarna och därmed få spelarna att hålla på längre.

 

En osund lagkultur öppnar för inkilningar

Max Bergander har varit med om att utsätta andra för inkilningar, men har har även själv blivit utsatt för förnedrande behandling av lagkamrater. Sedan några är tillbaka är han värdegrundsansvarig i AIK, en förening som tidigare haft problem med uppmärksammade inkilningar. Max Bergander menar att inkilningar är ett symptom på en betydlig större och mer osund kultur, där språkbruket ofta lägger grunden för kränkningar och förnedringar. 

Nyckelordet stavas R O L I G T

Varför slutar en tonåring plötsligt att gå till träningen? Hur försvinner lusten till fotbollen och andra organiserade idrotter? De frågor ställer nästan alla tränare, ledare och idrottsföräldrar till såväl sig själva som till andra.

Andreas Ivarsson är docent i psykologi vid högskolan i Halmstad och den som kanske är närmast svaren. Han medger att frågorna är komplexa och att det krävs olika insatser för att få fler att fortsätta inom föreningsidrotten.

I det här avsnittet berättar han dels om utmaningarna för svensk fotboll och annan organiserad idrott, dels om vilka konkreta lösningar han ser framför sig.